Soppa tvål och frälsning!
En mycket kall dag stod en ung pojke och sålde tidningar i ett gathörn. Han var så frusen att han knappt kunde sälja några tidningar. Han gick fram till en polisman och sa:"Förlåt mig, min herre, ni känner möjligtvis inte till var en fattig pojke kan finna en varm plats att sova i natt..gör ni? Ni förstår, jag sover i en låda runt hörnet nere vid allén, och det är så fruktansvärt kallt där. Det skulle vara så skönt att finna envarm plats att stanna på.
Polismannen tittade ner på den unge pojken och svarade: "gå ner till det stora vita huset längre ner på gatan och knacka på porten. När dom öppnar porten så säger du bara "John316", och då får du får komma in. Och så gjorde pojken. Han gick upp för trapporna till huset och knackade på porten och en dam öppnade dörren. Han tittade upp och sa "John 316".
Damen sa "Kom in min pojk". Hon satte honom i en fåtölj framför en varm öppen brasa och gick iväg. Pojken tänkte: "John 316...Jag förstår det inte, men det gör en onekligen en frusen pojke varm".
Damen kom tillbaka och frågade honom, "Är du hungrig?" pojken svarade: "Ja, lite grann. Jag har inte ätit på några dagar och jag tror nog att jag kan få ner lite mat". Damen tog honom med sig in till köket och satte honom på en stol vid ett bord som var fullt med underbar mat. Han åt så mycket han orkade och tills han inte fick ner mer mat. Och så tänkte han:" John 316...jag förstår det inte, men det gör verkligen en hungrig pojke mätt".Sedan tog damen med sig pojken upp till övervåningen, till ett badrum där det fanns ett badkar fylld med varmt vatten. Pojken suckade djupt av tacksamhet..och han tänkte för sig själv: "John316...Jag förstår det inte, men det gör verkligen en smutsig pojke ren. Jag har aldrig fått ett varmt bad, ett riktigt bad som det här, i hela mitt liv. Det enda bad jag fått var när ett vattenläckage sprutade vatten"."
Damen kom in igen och torkade av honom med en varm frottéhandduk och tog honom med sig in till ett sovrum med en varm bred säng. Hon bäddade ner honom och la täcke och filt runt honom på mjuka kuddar, kysste honom godnatt på pannan, släckte ljuset och gick ut. När han låg där i mörkret och tittade ut genom fönsterutan ut i det kalla vintermörkret och såg snön som föll, så tänkte han: "John 316...jag förstår det inte, men det gör i alla fall att en trött pojke får vila".
Nästa morgon kom damen in till pojken och väckte honom och tog honom med ner till köket och satte honom vid samma bord som nu var fylld med mat. När han ätit färdigt så tog hon honom med sig in till den öppna brasan och satte honom i fåtöljen. Hon tittade vänligt in i hans ansikte och frågade: Har du hört talas om John 3:16?
"Nej damen, det har jag inte, första gången var igår kväll när poliskonstapeln sa det".
Hon slog upp Bibeln och John 3:16 och började berätta om Jesus. Just där så öppnade pojken sitt hjärta för Jesus och tog emot honom som sin frälsare.
Pojken tänkte: "John 316...jag förstår det inte..men det får i alla fall en hemlös pojke att känna sig hemma och säker".
Jag måste erkänna jag också att jag förstår det inte heller, hur Gud kunde sända sin son att dö för mig och hur Jesus kunde offra sig för oss. Jag förstår inte hur Gud och varje ängel i himlen klarade denna ångest när dom såg Jesus offra sig och dö. Jag förstår inte denna intensiva kärlek för mig från Jesus som gjorde att Han gav sitt liv på korset och lät sig korsfästas för mig.
Jag förstår det inte, men det gör livet värt att leva.
John 3:16
"Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son,
för att den som tror på Honom inte skall gå förlorad,
utan ha evigt liv".
Tack älskade Jesus. Tack älskade Gud.
Översatt av Staty
http://groups.msn.com/AttdelaKristusmedvarandra/general.msnw?action=get_message&mview=0&ID_Message=49920&LastModified=4675668932788981992
Polismannen tittade ner på den unge pojken och svarade: "gå ner till det stora vita huset längre ner på gatan och knacka på porten. När dom öppnar porten så säger du bara "John316", och då får du får komma in. Och så gjorde pojken. Han gick upp för trapporna till huset och knackade på porten och en dam öppnade dörren. Han tittade upp och sa "John 316".
Damen sa "Kom in min pojk". Hon satte honom i en fåtölj framför en varm öppen brasa och gick iväg. Pojken tänkte: "John 316...Jag förstår det inte, men det gör en onekligen en frusen pojke varm".
Damen kom tillbaka och frågade honom, "Är du hungrig?" pojken svarade: "Ja, lite grann. Jag har inte ätit på några dagar och jag tror nog att jag kan få ner lite mat". Damen tog honom med sig in till köket och satte honom på en stol vid ett bord som var fullt med underbar mat. Han åt så mycket han orkade och tills han inte fick ner mer mat. Och så tänkte han:" John 316...jag förstår det inte, men det gör verkligen en hungrig pojke mätt".Sedan tog damen med sig pojken upp till övervåningen, till ett badrum där det fanns ett badkar fylld med varmt vatten. Pojken suckade djupt av tacksamhet..och han tänkte för sig själv: "John316...Jag förstår det inte, men det gör verkligen en smutsig pojke ren. Jag har aldrig fått ett varmt bad, ett riktigt bad som det här, i hela mitt liv. Det enda bad jag fått var när ett vattenläckage sprutade vatten"."
Damen kom in igen och torkade av honom med en varm frottéhandduk och tog honom med sig in till ett sovrum med en varm bred säng. Hon bäddade ner honom och la täcke och filt runt honom på mjuka kuddar, kysste honom godnatt på pannan, släckte ljuset och gick ut. När han låg där i mörkret och tittade ut genom fönsterutan ut i det kalla vintermörkret och såg snön som föll, så tänkte han: "John 316...jag förstår det inte, men det gör i alla fall att en trött pojke får vila".
Nästa morgon kom damen in till pojken och väckte honom och tog honom med ner till köket och satte honom vid samma bord som nu var fylld med mat. När han ätit färdigt så tog hon honom med sig in till den öppna brasan och satte honom i fåtöljen. Hon tittade vänligt in i hans ansikte och frågade: Har du hört talas om John 3:16?
"Nej damen, det har jag inte, första gången var igår kväll när poliskonstapeln sa det".
Hon slog upp Bibeln och John 3:16 och började berätta om Jesus. Just där så öppnade pojken sitt hjärta för Jesus och tog emot honom som sin frälsare.
Pojken tänkte: "John 316...jag förstår det inte..men det får i alla fall en hemlös pojke att känna sig hemma och säker".
Jag måste erkänna jag också att jag förstår det inte heller, hur Gud kunde sända sin son att dö för mig och hur Jesus kunde offra sig för oss. Jag förstår inte hur Gud och varje ängel i himlen klarade denna ångest när dom såg Jesus offra sig och dö. Jag förstår inte denna intensiva kärlek för mig från Jesus som gjorde att Han gav sitt liv på korset och lät sig korsfästas för mig.
Jag förstår det inte, men det gör livet värt att leva.
John 3:16
"Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son,
för att den som tror på Honom inte skall gå förlorad,
utan ha evigt liv".
Tack älskade Jesus. Tack älskade Gud.
Översatt av Staty
http://groups.msn.com/AttdelaKristusmedvarandra/general.msnw?action=get_message&mview=0&ID_Message=49920&LastModified=4675668932788981992
Kommentarer
Trackback
